SE PÅ MATTAN

De mörka skuggorna utanför fönstret närmar sig ljuset i entrén och igenkänningen av Konsthistoriska klubbens medlemmar blir fullkomlig! Vi välkomnar varandra i Fontänens trivsamma lokaler. Vi är många, men sitter glest och kan njuta av ny teknik som innebär att alla tydligt kan se bilder och höra dagens förföreläsare, Susanne Glöersen.

Dagens föreläsning handlar om mattan Örtagården och dess skapare textilkonstnär Märta Måås-Fjetterström, 1873-1941. Efter besök i Askeby kyrka har vi önskat få veta mera om denna klenod. Det blir verkligen en djupdykning med åtskilliga sakliga uppgifter. Vi får veta hur Märta komponerade sina textilier med inspiration av naturen och i vissa fall sagor och bibliska berättelser. I de stiliserade motiven kan vi urskilja naturens olika örter och färger. Att hon också inspirerats av de orientaliska mattorna kan man bl.a. se i kompositionen med bården runt mattan i Askeby.

I detalj vet vi nu hur tekniken går till när väverskorna får sina förlagor och hur de sätter upp vävarna i vävstolarna och arbetar från var sitt håll. Varje inslag i den knutna väven finns i förlagan. Varpen består av lin och inslaget av finaste ylle. Varje matta har sin egen färgkomposition och färgningen av garnet sker i eget färgeri. Det tar tre månader på heltid för väverskorna att färdigställa en matta i storlek som ”Örtagården” i Askeby, 397,5 x 278 cm.

Susanne berättar om geografiska platser, där Märta levt och haft sina verkstäder, samt hur hon utvecklat sitt företag och sin konst. Susanne är noga med att ge personer runt Märta Måås-Fjetterström namn och berättelser om vad de bidragit med, som t.ex. Iris Ivarsson som hela sitt yrkesverksamma liv varit väverska hos Märta. Vi får veta att Märta som arbetsledare hade viss distans till sina medarbetare, men hon hade också omsorg och respekt för deras kunnande. När hon någon gång berömde sina väverskor var det mycket välförtjänt, det visste alla.

I den biografiska beskrivningen över Märta Måås-Fjetterstöm saknas det personliga underlaget, då  hennes släktingar lät bränna upp brevväxling och annat personligt material efter henne död. En som var god vän under de sista åren i Märtas liv var konstnären och författaren Tyra Lundgren som skrivit boken Märta Måås-Fjetterström och vävverkstaden i Båstad, 1968. Annika Persson har skrivit den nyligen utkomna biografin Var vi gott mod. Om konstnären fröken Märta Måås-Fjetterström (2021).

Tack Susanne Glöersen för denna gedigna lektion i hur man kan se på en matta och få med sig så mycket mer!

Minglet arrangeras nu av våra seminariegrupper vilket betyder att några i grupp 4: Anna K, Kerstin R, Kerstin N, Inez och Gudrun denna kväll får med beröm godkänt för genomförandet. Stafetten går nu vidare till grupp 3 den 16 februari.

Eva Flogell